maanantai 31. elokuuta 2015

Gnisslar blir bättre med smörjning.

Den satt fint sista dagen hemma med barnen under min fem månader långa vårdledighet. Jag sa åt pojkarna att vissa saker skulle man inte vilja att de tar slut men där har vi det livet går vidare. Som minnena av dagar vi haft behöver vi nya dagar med nya minnen tidsresande är ju inte möjligt enligt Stephen Hawking och kanske det skulle göra vår mänskliga osäkerhet att få tiden att stanna för vi skulle editera den hela tiden.

Ja och gungorna i parken GNISSLADE det skulle ha varit lite olja vi har haft en med oss i cykelkärran men i dag var vi med bil så ingen olja att smörja lagren med. Samhället borde ha mera sådana som det stod om i Pohjalainen 30.8.2015 som gör bara gör när ingen lyssnar.

Vi Finländare är byråkratiska det finns el lapp för allt och inte skall vi tro att vi är något så låt i att fylla i den lappen för inte får du något för det. Jag kan låta pessimistisk men det är jag inte kanske realistisk. Vill något europeiskt land ha mera pengar ja här har ni För Finland ger om det är någon som behöver vad då med lånade pengar ja Finland lånar för att ge åt andra. Ja gungorna de gnisslar ännu och kommer nog att göra det tills jag har med den där oljan..
Solen sken och det blev varmt och som äldre av barnen har lärt sig att tala om vädret går alltid Kuuma päivä brukar han säga. Nu går Bloggen över till att jag återfinner mig på jobb och barnen börjar på en vårdplats. Kanske tiden ger och fast namnet på bloggen är hemma med barnen så är jag ju hemma med barnen inte på heltid men alltid när jag inte är på jobb jag kommer att fortsätta att skriva nu som då.
Yngre av barnen hittade solen  i lekparken. 

Ei kommentteja:

Lähetä kommentti